tisdag 16 oktober 2007

Oscarnominerad Irakisk Film!!!

En realistisk dröm
Från Egyptens välutvecklade filmindustri till Algeriets kamp för yttrandefrihet. Arabisk film av idag är mångfacetterad. Mohamed Al Daradji har gjort Iraks första spelfilm på femton år – mitt under brinnande krig.
Mohamed Al Daradji var filmstudent i England när han såg reportaget om en förvirrad kvinna utanför ett sönderbombat mentalsjukhus i Bagdad.
Hans familj var kvar i Irak. Sommaren 2004, medan kriget pågick, återvände även han. Han besökte sjukhuset han sett på tv och började arbeta på en berättelse utifrån de personer som han mötte där. – Irakier är inte siffror, de är människor. Jag ville visa på krigets offer samtidigt som jag försökte hitta mig själv i den nya situationen, säger Mohamed Al Daradji.
Filmen Dreams är hans första spelfilm och handlar om tre människor som på grund av Saddams tyranni och amerikanska bomber hamnar på samma mentalsjukhus. När sjukhuset faller samman, hamnar de i kaoset på gatan.
Dreams spelades in under 55 dagar. Mohamed Al Daradji skrev om minst tio scener på grund av att inspelningsplatser attackerades och skådespelare inte dök upp. Ändå var det lätt att motivera människor att vara med i filmproduktionen. -Jag sa till folk att jag ville berätta deras berättelser. Allas vår berättelse. Min mamma som från början var väldigt orolig insåg snart hur viktigt det var. Det slutade med att hon dagligen gjorde mat till hela filmteamet, säger Mohamed Al Daradji och skrattar.
De flesta skådespelare kom från teatern och jobbade gratis. Majoriteten av filmteamet var lokala tonåringar. Al Daradji själv gick omkring med den enda kameran på axeln och en AK47:a i bilbagaget. I fall han skulle bli attackerad. – Första två veckorna är man chockad, sen vänjer man sig vid kaoset och börjar jobba utifrån det. Men riktigt så enkelt var det inte. Folk dog dagligen och Mohamed Al Daradji kände minst en gång i veckan att han ville ge upp allt och bara åka därifrån. – De gångerna gick jag ofta ner till Tigris och satt där och grät. Till slut blev jag lugnare och lyckades alltid övertala mig själv att det var viktigt att slutföra projektet.
Tre dagar innan inspelningens slut blev han kidnappad och tillsammans med en medarbetare slängd i fängelse. Provokationen låg i militäruniformerna som var filmrekvisita, införskaffade på den svarta marknaden. Efter att ha misshandlats i fängelset, hamnade Mohamed Al Daradji på ett sjukhus varifrån han återigen kidnappades. Den här gången av amerikanska soldater som anklagade honom för att samarbeta med Al Qaida. Han släpptes slutligen fri tack vare sitt holländska medborgarskap. – Jag vill inte att folk ska tycka synd om mig. Det jag gör är ett dokument för eftervärlden, säger han.
Mohamed Al Daradji tycker att den arabiska filmens framtid finns i realistiska skildringar av samtiden. – Idag finns en hel ny generation filmare, särskilt i Libanon, Palestina och Marocko, som arbetar inom realismen. Men till skillnad från tidiga arabiska filmare som också arbetade med realismen, vill de här inte använda filmen för att lösa sociala problem. De vill istället förmedla sina erfarenheter, rent konstnärligt. Den här utvecklingen har inte mycket med 11 september att göra, menar Al Daradji. Det handlar snarare om att den arabiska filmen börjat återhämta sig från svackan den genomgick under 1980-talet. – Man satsade då mycket på kommersiell film, men har nu insett att man inte kan konkurrera med Hollywood.
Till skillnad från Mohamed Al Daradji ser inte Andreas Jacobsson, doktorand i filmvetenskap vid Göteborgs universitet, realismen som en gemensam nämnare för den arabiska samtida filmen. Man bör snarast tala utifrån varje lands produktionsvillkor. Det skiljer mycket mellan exempelvis Egypten som har en välutvecklad kommersiell filmindustri och Algeriet som fortfarande kämpar med yttrandefriheten.
Irak har inte producerat någon lång spel- film under Saddams regim. Mohamed Al Daradjis Dreams har redan hunnit bli Oscarsnominerad. Han själv planerar en ny film som utspelar sig i Irak och ser fram emot att åka dit igen, trots att han mådde dåligt sist han kom därifrån. – Om du inte dör imorgon, så kan du dö i övermorgon. Vad spelar då för roll?! Det är lika bra att leva i stunden, säger Mohammed Al Daradji.


The making of the movie: Part 1 & Part 2

Inga kommentarer: